Har det gott och skönt

Lina går mest i hagen och njuter om dagarna. Magen är riktigt stor nu, men än kommer inte något föl. Jag skulle kunna tänka mig att det är 3-4 veckor kvar innan den lilla bebisen ser dagens ljus för första gången. Om tiden räcker till någon dag ska jag ta med mig Lina ut på en kort lugn promenad, mest för att stärka kontakten mellan oss nu när inte Emelie längre har något ansvar för henne. Med tanke på hennes välsignade tillstånd får det absolut inte bli något ansträngande för henne. Men att bara gå och strosa lite är bara skönt.

Emelies svåra beslut

Emelie har tagit ett mycket svårt men moget beslut när det gäller Lina. Emelie känner att hon inte hinner och klarar av ansvaret att ha en egen häst och har bestämt sig för att sälja henne. Jonas och jag diskuterade saken och beslutade att vi köper lilla Lina av henne. Att sälja en liten ridtravare som är dräktig med en hingst av annan ras är inte lätt. Om vi kommer att behålla Lina på gården vet jag inte än, men så länge hon har föl vid sidan kommer vi inte att sälja henne vidare. Om vi beslutar oss för att hon senare ska säljas vill jag utbilda henne lite till innan hon går ut på annons. Och vem vet, kanske Emelie åter vill ta hand om Lina om ett tag. Hon har ju trots allt kvar sitt intresse för hästar. Och hon älskar ändå hästen. Hon kanske helt enkelt bara behöver en time out.

Jag har inte skrivit något på just den här bloggen på VÄLDIGT LÄNGE. Lite dåligt av mig. Jag började med att skriva en blogg för var häst som rids och tränas här på gården. Men så blev det mer och mer att jag bara skrev i min "huvudblogg". Det kändes som att jag skrev samma sak där som här. Jag har funderat ett tag på hur jag ska göra med hästarnas "egna" bloggar, och kommit fram till att jag ska ha kvar dem, fast inte skriva dagligen utan göra mer sammanfattningar över hur jag jobbar med varje häst. På så vis hoppas jag att det blir lättare att följa en viss häst.

Vad har då hänt med lilla Lina? Ja inte mycket. Just nu går hon i hagen och har det bra. Hon är högdräktig och väntas föla någon gång runt pingst. När exakt vet vi inte eftersom hon är fribetäckt med vår Arabian Part Breed-hingst Rocky Star. Hon har inte visat några tecken på att det börjar dra ihop sig till fölning ännu, men den som väntar på något gott, väntar aldrig förlänge...

Uteritter

På sista tiden har det varit så dåligt väder så jag har inte blivit arbetad något nämnvärt. Men den här veckan har både matte och Tin-Tin ledigt så vi har varit ute i skogen tillsammans med Tin-Tin och min kompis Sessan. Vi har börjat ganska lugnt i skritt men sen när vi ska trava har Sessan och jag busat ordentligt, ja jag har till och med galopperat några gånger, och då har jag fått ordentligt med beröm av matte så jag undrar om det är något hon verkligen vill att jag ska göra. Jag blir lite förvirrad när det gäller galoppen nämligen. Innan när jag sprang med vagn efter mig så var det Fy! Fy! Fy! att galoppera, men nu hos min nya ägare får jag beröm om jag galopperar några steg. Fast om matte blir glad så försöker jag ju, men det är så svårt att förstå när jag ska trav och när jag ska galoppera. Fast det är nog något som vi kommer träna ganska mycket på från och med nästa vecka. För om jag har förstått Tin-Tin rätt så ska vi åka till ridhuset ett par gånger i veckan och träna där under vinter halvåret. troligen kommer vi även träna för Cajsa en hel del också. Så jag ska nog lyckas lösa svaret på gåtan om galoppen.

Barbacka

Idag när matte skulle rida mig glömde hon sadeln!

Fast hon sa att det var planerat och att hon skulle passa på att träna sin balans när vi ändå bara skulle skritta lite på asfalten.

Och visst, det funkar ju.

Vi skrittade närmare 2 km innan vi vände och gick hem igen.

Vi hade sällskap av min pojkvänn Rocky Star. Det var Tin-tin som hade honom fast hon gick brevid istället för att sitta på hans rygg.

Det blev en lugn, avslapnande och trevlig tur strax innan skymningen.

Tävlat!

I helgen var matte och jag iväg och tävlade i Clear Round hoppning i Korsberga igen.

Det började med att matte red fram mig jättefint och man såg verkligen att träningen för Cajsa Lindqwist på Larsåsa-gård verkligen gjort nytta. Matte fick mig att söka mig framåt-nedåt, trots att det fanns så mycket spännande att titta på. Framhoppningen gick bra och vi hoppade fint.

Så blev det dags för vår första runda på 40 cm, och nu kom nervositeten fram. Matte blev försiktig och slutade driva mig framåt mot hindren. Tyvärr fick vi ett nedslag på första hindret. Det var bakbommen på en oxer som så retfullt trillade ner.

Men jag gick i mycket finare form än förra tävlingen i alla fall, så vi har gjort framsteg trots allt.

På framhoppningnen till nästa klass på 50 cm brövade matte att ha ett litet kort hoppspö i handen. Och nu gick det mycket bättre. Vi tog ett par riktigt fina skutt för att fortfarande vara på "G" inför nästa runda.

Nu gick det mycket bättre.

Matte drev på och fick upp ett lite bättre tempo och vi kom runt banan felfritt. Naturligtvis fick vi en fin rosett att ta med oss hem. Den sattes i mitt träns få alla kunde se hur duktig jag varit.

Fast jag tycker inte riktigt om att ha den där. Så det är tur att matte tar med sig den in och hänger upp på sin vägg sedan. Men den måste ju sitta medan jag och matte blir fotograferade innan vi kliver in i transporten och styr mot hemmets lugna vrå.

Uppdatering

Oj oj oj Så länge det var sen Tin-Tin skrev i min blogg! Visst det har varit mycket och det finns ju bara 24 timmar på ett dygn. Men det har ju hänt så mycket som jag måste berätta om!

Matte Emelie har tränat och utbildat mig efter bästa förmåga under sommaren. Vi har jobbat för Tin-Tin med både markarbete och hoppning. Och framstegen har gått stadigt framåt.

Ja till och med så pass framåt att vi faktiskt har varit iväg och gjort vår första tävling!

Det var i Korsberga, strax utanför Vetlanda, som vi startade på en Clear Round tävling i hoppning. Visst vi hoppade inte några höga höjder (40 cm och 50 cm) men det är tävlingsrutinen vi är ute efter att få. Hur gick det då?

Hur bra som helst! Vi red felfritt och fick rosett på båda höjderna! Förutom att det var några i publiken som korade mig till den finaste hästen. Eftersom jag är nästan svart.

Vi har även inlett min och mattes träning för instruktör. Vi har varit och tränat för Cajsa Lindqwist på Larsåsa-gård. Cajsa tycker att jag är söt och trevlig! Hon tror att jag kommer bli en jättetrevlig ridhäst och få lika fina rörelser som en welsh! Oj! Så stolt både matte och Tin-tin blev av att höra det! Tin-Tin kommer att uppdatera betydligt bättre än tidigare när vi varit och tränat, det har hon lovat.

När vi var iväg igår och tränade så jobbade vi med mycket med att ridas i form på volt och så började vi jobba med framdelsvändningarna. I början var det lite knepigt att förstå men jag tror att jag fick grepp om det efter ett tag. Mot slutet hoppade vi en liten studsserie för att träna in min teknik och mattes balans. Usch! Det var lite läskigt, och jag fegade ordentligt på hindren. Jag måste bli mer framåt sas det. Som avslutning hoppade vi lite på en oxer.

Både matte, Tin-Tin, Cajsa och jag var nöjda efter och en ny träning bokades in om en vecka.